Vad har vi för straff i Sverige?

Att begå ett brott ska inte kunna göras utan konsekvenser; det är något som alla samhällen bygger på och det är också en av grundpelarna i Sverige. Alternativet – ja, det vågar man inte ens tänka på. Ett brott och det påföljande straffet är alltså något som är en absolut nödvändighet för ett fungerande samhälle och en ständigt het potatis i detta är följande frågeställning: vad är egentligen ett rimligt straff? Frågan blir väldigt delikat om man ser till hur många olika typer av brott det finns och att man måste se till hur pass allvarliga dessa är samt vem det är som begått brottet i fråga.

Märk väl gällande det senare – inför lagen är vi alla lika. En person som kommer från en förmögen familj kommer att tilldömas samma typ av straff som en mindre välbärgad person ställd inför en domstol för samma brott. Däremot så väger vi i Sverige in andra parametrar i vår bedömning och vi radar snabbt upp dessa för en lite bättre bild av vad vi menar:

• Ålder. Hur gammal är personen i fråga.
• Har personen en historia av brottslighet? En förstagångsförbrytare döms lindrigare än en person som har ett förflutet och som upprepade gånger hänfaller åt kriminalitet.

Där har vi således två punkter som definitivt tas i beaktning då ett straff ska utdelas av någon av våra domstolar. Det man kan dömas till då; vad har vi för några straff egentligen? Vi radar upp dessa nedan – men innan ska vi peka på två stycken speciella saker som man kan stöta på:

• Under 15 år. Det är först då man fyllt femton år som man i Sverige kan åtalas och dömas i en domstol. Polisen kan dock fortfarande utreda ärendet och lämna det vidare. En överlämning som ofta sker till Socialtjänsten. Att man inte kan dömas ska dock inte förknippas med att man inte kan få ett kännbart straff. En 14-åring kan fortfarande bli skadeståndsskyldig för sina kriminella handlingar.
• Åtalsunderlåtelse: om personen är för ung, om brottet i fråga är lindrigt eller att en person är åtalad för ett annat – grövre – brott kan leda till åtalsunderlåtelse. Det innebär att åklagaren gör en bedömning att lägga ner målet; trots att personen i fråga är misstänkt för brott.

Brott och straff i Sverige

Här nedan så följer en liten genomgång av straff och hur de tillämpas rent praktiskt i Sverige. Vi tänkte även passa på att nämna ett typiskt brott som exempel till straffen i fråga.

• Böter: Böter bestäms i pengar eller i dagsböter. Det fösta innebär att du får en bot på exempelvis 1000 kronor. Den senare – dagsböter – är något som dels bedöms i pengar och dels också i antal dagar. Som exempel: en person misshandlar en annan person och döms till att betala dagsböter i 60 dagar a´ 100 kronor. Det vill säga; allt som allt så ska denne våldsbenägne person betala 6000 kronor. Dagarna bestäms av brottets karaktär och hur grovt det är; pengarna å sin sida bestäms av den tilltalandes ekonomi.

• Ungdomsvård: Främst så ungdomsvård något som ungdomar mellan 15-17 år tilldöms. Men det är ett straff som man dömas till enda till dess att man fyllt 21 år. Straffet? Ja, det kan vara att man får lära sig mer om vilka konsekvenser ett brott har för samtliga inblandade – en väckarklocka för många. Det kan innebära att man får delta i obligatoriska samtal i syfte att förändra sitt beteende. Och – det kan även innebära sluten ungdomsvård; i Sverige finns sex stycken slutna anstalter för ungdomsvård. Är man under 18 år och begår ett brott som bedöms som allvarligt så kan man tilldömas sluten ungdomsvård.

• Strafföreläggande: en åklagare kan utfärda strafföreläggande – ofta en böter; men sedan 1997 så kan en sådan kombineras med exempelvis en villkorlig dom. För brott där böter finns i straffskalan så kan en åklagare yrka på strafföreläggande. Dock: för att det ska vinna laga kraft så krävs det ett erkännande och ett godkännande från den misstänkte.

• Ungdomstjänst: vanligt är att ungdomar mellan 15-18 år döms till ungdomstjänst och rent praktiskt så innebär det ett oavlönat arbete – exempelvis trädgårdsarbete eller städning – i regi av Socialtjänsten. Tidigare så var det vanligt att föräldrarna fick betala böter ( i och med att den dömde ungdomen ofta saknade inkomst) och att denne således inte insåg konsekvenserna av sitt brott. I och med införandet av ungdomstjänst i kombination med böter så minskas också risken för återfall till kriminalitet.

• Villkorlig dom: döms man till villkorlig dom istället för fängelse så har man en prövotid på två år där man måste sköta sig och försörja sig efter bästa förmåga. Detta straff kan kombineras med böter och/eller med samhällstjänst. Det är vanligt att tidigare ostraffade personer döms till villkorlig dom.

• Fängelse. I Sverige så döms ungefär 13000 personer årligen till fängelse och längden på straffet varierar från allt till 14 dagar till livstid (livstid kan först omprövas och tidsbestämmas i en domstolsförhandling i Örebros Tingsrätt efter tio år). Lite intressant statistik gällande fängelse:

• Ungefär 3000 av de ovan nämnda 13000 döms till fotboja istället för fängelse
• Ungefär var fjärde person är dömd för narkotikabrott
• Samma gäller för våldsbrott
• 93 % av alla intagna är män; och fler än hälften har vid något tidigare tillfälle suttit i fängelse
• 300 kvinnor – ungefär – sitter i fängelse i Sverige
• 144 stycken personer – varav fem stycken kvinnor – satt i mars 2014 i fängelse på livstid; samtliga för mord, anstiftan-, försök- eller medhjälp till mord.
• Kidnappning - människorov, landsförräderi och mordbrand kan också leda till livstidsfängelse.
• Ungdomar i fängelse: är en liten del och de som sitter i fängelse har begått grova våldsbrott, rån och/eller ett svårt allmänfarligt brott. Inte sällan är dessa återfallsförbrytare och har således lagförts tidigare.
• Fotboja: ett alternativt sätt att avtjäna ett fängelsestraff. Man kan ansöka om fotboja om man maximalt dömts till ett straff på sex månader. Praktiskt så innebär fotboja att man sitter av straffet i sitt hem och att man hela tiden kontrolleras av Frivården. Endast på angivna tider så tillåts man lämna sitt hem – exempelvis för sitt arbete. Missköter man sig så kommer man att tilldömas fängelse istället.
• Samhällstjänst. Är – på samma sätt som ungdomstjänst – ett oavlönat arbete och ska fungera som ett sätt att få förövaren att inse konsekvenserna av sitt brott.